Just nu rivs det väggar och spacklas frenetiskt i en viss lägenhet på tredje våningen i ett hus från '58 i Lund. Med ROT-avdrag, kärlek och nya golv ska kök och badrum bli som nya fast gamla. Vid ett visst hus i Bjärred står det en nästan full container på uppfarten, redo att forslas till tippen. Det packas för fullt och - till makens stora belåtenhet - tror jag minsann att lådorna märkta med "Loppis" är i majoritet. Än så länge alltså. Läs andra bloggar om renovera, spackla, 50-tal, kök, badrum, kärlek, golv, container, Bjärred, loppis
Visar inlägg med etikett inredning och renovering. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett inredning och renovering. Visa alla inlägg
6 maj 2009
På gång
26 april 2009
Bord
Jag gillar möbler. Framför alla andra möbler gillar jag bord. Jag har varma känslor för bokhyllor också, men när det gäller bord är det kärlek. Ett bord kan man ha till allting faktiskt. Man kan t.ex.:
Äta vid det
Läsa vid det
Arbeta vid det
Samlas vid det
Ställa saker på det
Lägga saker på det
Har det lådor kan man gömma saker i det
Sitta på det
Stå på det
Ligga på det
Lägga fötterna på det
Sätta små barn på det
Baka på det
Titta på det Multifunktionella bord är bra. Soffbord med tidningshylla t.ex. Eller matbord med små lådor där man kan förvara bestick och tabletter. Ett matbord med iläggsskivorna gömda under bordsskivan funkar också, det räknas som förvaring. Fram till helt nyligen tyckte jag inte om runda bord. När man sitter vid ett runt bord kan det kännas som att det vänder sig bort från en. Att sitta vid ett helt kvadratiskt bord känns däremot som om bordet är runt fast det är kvadratiskt och man slipper känslan av att det försvinner bort.För att ett rektangulärt matbord ska kännas trevligt ska det sitta en person på varje nock så att man får den där ”rundabordskänslan”. Det värsta med rektangulära bord är när man sitter 2-3 stycken på samma sida vid ett bord och ingen sitter mittemot. Ett matbord får vara max 73-74 cm högt. Det får inte ha en sträv yta, utan tallrikar och glas ska med lätthet kunna skjutas fram och tillbaka utan att träet eller dess ytbehandling för den skull är så hårt att det slamrar när man t.ex. lägger ner besticken eller sätter ner glaset. Ingen sittande vid bordet ska behöva ha ett bordsben mellan sina egna (ben alltså) eller på något annat sätt ha besvär med bordets ben. Iläggsskivor ska helst finnas infällda under bordsskivan och förlängningsproceduren ska kunna hanteras av en ensam person. Nu är jag så här besvärlig och omständig för att jag faktiskt har hittat Det Perfekta Matbordet och grämer mig förfärligt över att jag inte köpte det. Maken tyckte nämligen att det var onödigt med ytterligare ett bord. Så var det. Så nu har vi snart ingenstans att sitta och äta. Det gamla matbordet? Ja, det är till salu. Så om jag se'n har turen att åter hitta Det Perfekta Bordet kan jag köpa det - i nödan (som ju måste vara motsatsen till onödan. Väl?)
Baka på det
Titta på det Multifunktionella bord är bra. Soffbord med tidningshylla t.ex. Eller matbord med små lådor där man kan förvara bestick och tabletter. Ett matbord med iläggsskivorna gömda under bordsskivan funkar också, det räknas som förvaring. Fram till helt nyligen tyckte jag inte om runda bord. När man sitter vid ett runt bord kan det kännas som att det vänder sig bort från en. Att sitta vid ett helt kvadratiskt bord känns däremot som om bordet är runt fast det är kvadratiskt och man slipper känslan av att det försvinner bort.För att ett rektangulärt matbord ska kännas trevligt ska det sitta en person på varje nock så att man får den där ”rundabordskänslan”. Det värsta med rektangulära bord är när man sitter 2-3 stycken på samma sida vid ett bord och ingen sitter mittemot. Ett matbord får vara max 73-74 cm högt. Det får inte ha en sträv yta, utan tallrikar och glas ska med lätthet kunna skjutas fram och tillbaka utan att träet eller dess ytbehandling för den skull är så hårt att det slamrar när man t.ex. lägger ner besticken eller sätter ner glaset. Ingen sittande vid bordet ska behöva ha ett bordsben mellan sina egna (ben alltså) eller på något annat sätt ha besvär med bordets ben. Iläggsskivor ska helst finnas infällda under bordsskivan och förlängningsproceduren ska kunna hanteras av en ensam person. Nu är jag så här besvärlig och omständig för att jag faktiskt har hittat Det Perfekta Matbordet och grämer mig förfärligt över att jag inte köpte det. Maken tyckte nämligen att det var onödigt med ytterligare ett bord. Så var det. Så nu har vi snart ingenstans att sitta och äta. Det gamla matbordet? Ja, det är till salu. Så om jag se'n har turen att åter hitta Det Perfekta Bordet kan jag köpa det - i nödan (som ju måste vara motsatsen till onödan. Väl?)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
