Uffe-väder

Äntligen är de här - Uffe-dagarna. Lundell då alltså.
Ja, ens Uffe-dagar ser ju inte riktigt likadana ut som för 15-20 år se'n när dessa molnfria, soldränkta försommardagar tillbringades i lappade jeans på en filt i Kungsparken med ett glas billigt rödvin i handen.
Ankor, Kerouac och Uffe. Funderingar kring huruvida man kunde baxa hem ett ekpiano, uppför två trappor i huset från 20-talet. På två man.

Idag i bilen på väg hem från en utomordentligt trevlig "barnlunch" - lunch där vänner med barn i samma ålder lyckas få i sig halvljummen mat medan man turas om att hålla ett öga på barnen som klättrar på minigolfbanorna på ängen nedanför - med "Kär och galen" i högtalarna fick jag en så'n härlig, stark flashback av en gammal hederlig Uffe-dag. Våren är här!

The only people for me are the mad ones, the ones who are mad to live, mad to talk, mad to be saved, desirous of everything at the same time, the ones who never yawn or say a commonplace thing, but burn, burn, burn like fabulous roman candles...
Jack Kerouac