23 juni 2008

Sex and the City

Jag tänker varken hymla eller ursäkta mig - filmen Sex and the city är riktigt, riktigt bra i sin egenskap av, för mig, "feel-good"-film.

Jag är inte av sorten som shoppar mig lycklig eller ens intresserar mig nämnvärt för mode och skönhet, men SATC har kvaliteter som tycks ha gått vissa kritiker förbi. Filmen sjuder av det jag ständigt återkommer till, kvinnlig vänskap och lojalitet, och ingen av rollfigurerna i SATC kommer någonsin att hamna på det där särskilda stället i helvetet. Inte i min bok i alla fall.
Jag gillar de där 4 galna kvinnorna och hos var och en hittar jag likheter både hos mig själv och hos en och annan väninna jag har förmånen att ha eller ha haft i mitt liv och som fått mig att tro på att det faktiskt går.
Och se'n sjunker ju inte värdet precis av att man i denna roliga och underhållande film i en viss sekvens även parafraserar en av mina absoluta favoritfilmer, Bertoluccis Sista Tangon i Paris.
För övrigt tycker jag att det är trist att allt måste analyseras och finkulturaliseras (nej, ordet återfinnes ej i SAOB). Varför inte se vissa saker för vad de är? Skratta och gråta och bara låta sig underhållas?

Läs andra bloggar om , , , , , ,

5 kommentarer:

Lindberg sa...

Tack för filmtipset! "Sista tangon i Paris" måste genast kollas upp.

Liz1e sa...

Sista tangon i Paris är stark och var oerhört kontroversiell när den kom på 70-talet. X-rated t.o.m.

Annapanna sa...

Jag som är komplett nollad i ämnet SATC, råkade höra en debatt i radio igår angående nämnda film. Debattörerna blev nästan argsinta och jag lyssnade häpet utan att förstå exakt vad som triggar vissa. Går serien på tv nu? Jag blir mer och mer nyfiken!

Det var mycket djuplodande analyser som gjordes...

Liz1e sa...

annapanna: ja, som sagt - vissa saker kanske man bara skulle njuta av istället för att bryta ner dem i mikropartiklar... det är ju trots allt inte så att SATC finns med i boken "100 filmer du måste se innan du dör"...

Anonym sa...

Kan inte annat än hålla med dig!