Jewish by choice

När jag växte upp var det inte så mycket att välja på – det var kosher, synagogan på alla stora helger, långa seder-aftnar, matzeh (osyrat bröd) och cheder (judendomsundervisning) på församlingshuset varje onsdag som gällde. Som bonus åkte man varje sommar till kollot Glämsta i Stockholms skärgård och insåg att det där med att vara judinna kunde vara riktigt roligt (man lärde sig förvisso mycket där som inte var så specifikt judiskt också, hehe).

Det var, av många olika anledningar naturligtvis, inte alltid så lätt att växa upp med det strikta judiska hemma. En stor anledning var naturligtvis att omvärlden inte såg likadan ut som hemma hos oss. Man kände sig ganska ensam om en sån trivial sak som att inte ha julgran hemma t.ex.

Naturligtvis revolterade jag – konstant och oftast i det tysta, men revolterade gjorde jag. I åldersspannet 20-30 var jag inte judisk alls, tvärtom. Jag ville inte veta av något som hade med judendomen att göra. Levde mycket i Italien och ville vara katolik, var katolik. En för mig mycket tragisk händelse 1993 gjorde att jag också sökte mig till New Age-flummet och nära vänner skämtar än idag om min period med stenar, aromaterapi, Tarot-kort och som K uttrycker det ”ditt viftande med trollstaven”.
Trots detta avståndstagande var jag alltid noga med att så fort jag kom till ett nytt land eller en ny stad ta reda på var det fanns en synagoga och en judisk församling. Jag gick kanske inte dit, men jag såg till att veta var det låg. Märkligt nog.

Hur som helst, jag hittade till slut fram till min religiösa identitet (många tycker att en sådan identitet är oviktig, dock icke jag). Jag är helhjärtad judinna, på mitt eget sätt och mera ”by choice”. Sedan jag blev mamma vid 38 års ålder har denna identitet fördjupats ytterligare en dimension (eller t.o.m. två) och jag försöker så gott det går att ge mina barn en del av det judiska, åtminstone vad gäller traditioner och kultur. Deras religiositet är ju inget man styr över, den får komma när den kommer. När och om de behöver den.

Hur vi lägger det inte alltid helt okomplicerade pusslet ”judisk mamma – icke-judisk pappa” hemma återkommer jag till någon annan gång.

Glad Påsk! (Pesach är först om 1 månad)